v

Börja investera

Nedan följer en guide som steg för steg tar dig från att känna dig osäker på aktier till att investera och bygga upp en portfölj

Vad är aktier och fonder?

Hur analyserar man?

Hur köper man?

Bygg upp en portfölj

1 – Vad är en aktie?

I serien Börja investera är aktier en central del och vad vore mer logiskt än att börja med en inlägg om vad en aktie faktiskt är? Enligt finansinspektionens rapport över de svenska hushållens ekonomi år 2017 har 31 procent inte baskunskaper om aktier och aktiefonder. I första delen i serien ska vi bocka av den viktiga baskunskapen om aktier och lägga grunden.

När du köper en aktie köper du en del av ett aktiebolag. Det är alltså ingen fysisk sak utan du äger en del i själva bolaget, dess tillgångar och skulder. Till exempel kan du äga en del av välkända bolag såsom ICA, Skanska, Volvo, Cloetta, Odd Molly, våra svenska storbanker eller något annat börsnoterat bolag. Hur lockande är inte det? En fantastisk möjlighet att få vara med på stora företags resor, om du frågar mig. Utvecklingen för en specifik aktie kommer till stor del bero på hur just det bolaget går. Stor påverkan kommer även branschspecifika händelser ha. Genom att köpa en specifik aktie får du mycket exponering mot en smal del av en viss marknad. Det innebär också högre risk. Enklast som privatsparare är att köpa aktier i företag som är börsnoterade, det innebär att deras aktier kan handlas på en öppen marknad (börsen). För att inte få det att låta krångligare än vad det är innebär det helt enkelt att du kan köpa aktier i bolaget via en bank. Priset på en aktie återspeglar vad marknaden anser att företaget är värt just då.

Priset går dagligen upp och ner och beror på flera olika faktorer, både interna och externa. Externa faktorer som påverkar priset är t.ex. världsekonomin, regelverk och trender i samhället. Interna faktorer är bl.a. företagets affärsidé, dess produktutbud, ledningen, produktionen och mycket mer. När något förändras i dessa interna eller externa faktorer förändras också priset eftersom aktierna blir mer eller mindre attraktiva. Anledningen till att priset förändras är p.g.a. att fler vill köpa eller sälja en aktie. Ett exempel är att en negativ nyhet som rör bolaget kommer ut, då vill många i marknaden sälja och priset går därför ner. Tvärt om när en positiv nyhet når marknaden.

Att äga aktier innebär att värdet på dina aktier följer aktiekursen (=priset på aktien). Ofta är tanken med att äga aktier att köpa på en prisnivå för att kunna sälja på en högre och därmed göra en vinst. Förenklat exempel: Om du köper 10 st aktier för 10 kr styck kommer värdet på banken vara 100 kr. Vi föreställer oss att företaget går bra och under ett års tid stiger kursen med 5 kr, då kommer värdet av aktierna hos din bank vara 150 kr. Jag brukar dock inte kalla det vinst förrän du sålt dina aktier eftersom risken finns att de går ner igen, eller fortsätter upp.

Vissa bolag ger även utdelning vilket innebär att de delar ut pengar en (eller flera) gånger om året. Ett inlägg om utdelning kommer längre fram. Dessa betalas då ut till kontot där du har dina aktier, detta är också ett bra sätt att få avkastning på dina aktier. En sista rolig fakta är att du som aktieägare har rätt att gå på bolagens stämmor, där får du bra information om bolaget i sig och det kan vara en trevlig tillställning.

Inlägget innehåller affiliatelänkar

2 – Välja aktier att investera i

Nu när vi vet vad en aktie är blir den självklara frågan: hur hittar jag aktier att investera i och hur vet jag om det är ett bra bolag att investera i? Nu ska vi öka kunskapen kring att investera i aktier vill jag ge några tips på hur du kan göra en enkel analys för att välja ut bolag!

Var börjar man? Se dig omkring, vilka bolag finns i din vardag som intresserar dig, ger dig en bra känsla eller verkar ha en lyckad affärsmodell. I början kan det vara svårt att få en känsla för vilka bolag som är börsnoterade men det kommer med tiden. Om du funderar på om ett bolag är börsnoterat kan du googla eller söka på bolagsnamnet hos någon av nätmäklarna. Alternativet är att du börjar i andra änden: söker upp vilka bolag som är börsnoterade och utgår därifrån. Du kan exempelvis googla Stockholmsbörsen Large Cap så får du fram listan med de större börsnoterade bolagen, då kan du se om du får upp ögonen för något av dem.

När du funnit ett bolag som du tycker verkar intressant är det dags för nästa steg. Kanske är det ett bolag där du själv är konsument, ett företag du hört talas om som verkar bra eller så är du helt enkelt bara nyfiken. För att hitta mer information om bolaget kan du gå in på deras hemsida och leta upp Investor Relations/Investerare, det är en funktion som samtliga börsnoterade bolag ska tillhandahålla. Där finns information, rapporter och presentationer av företaget. Här är det bara att gå loss! In och läs, det finns mängder med information och du kommer lära dig en hel del om bolaget och dess affärsidé.

Att läsa några av texterna kommer ge dig en uppfattning om bolaget, dess affärsidé och strategi. I årsredovisningarna kan VD-orden vara matnyttiga och likaså övriga inledande texter. Där kan du även läsa om konkurrenssituationen och om hur företaget ser på framtiden, det är viktiga delar i en analys. Denna information kan du även hitta i delårsrapporter men ofta mer kortfattat. Här gäller det att vara kritisk, ifrågasätta och reflektera över vad du själv tror. Tänk på att företaget försöker ge en så fördelaktig bild som möjligt av bolaget i deras rapporter, s.k. windowdressing.

När det kommer till rapporternas finansiella delar hör jag personer säga att de inte kan ekonomi, inte förstår och därför inte läser det. Vissa uttrycker även att aktier därmed ”inte är deras grej” – detta vill jag slå hål på. Jag förstår att det kan kännas som ett stort virrvarr av siffror när man läser resultat- eller balansräkningar i början. Försök dock att inte sätta en mental spärr här utan välj delar som du förstår och fokusera på utveckling över tid. I årsredovisningarna brukar det finnas flerårsöversikter som är ger dig bra information. Då har bolagen tagit ut viktiga delar i resultaträkningen och ställer upp dem så att du ser hur parametrarna har utvecklats över tid. Det kan till exempel vara försäljning, kostnader och vinst som är begrepp de flesta förstår sig på. Ett bra scenario i flerårsöversikten är att försäljningen och vinsten ökar över tid medan kostnaderna inte ökar lika mycket. Då har bolaget en bra grund och affärsidén verkar fungera.

Även om bolaget verkar bra är det viktigt att se över värderingen. Du vill inte köpa en aktie som är för högt värderad. Blanda inte ihop värderingen med priset på aktien (aktiekursen). En aktie som kostar 250 kr behöver inte vara högre värderad än en aktie som kostar 20 kr. För att värdera aktier och kunna jämföra dem är det bra att använda nyckeltal. Kortfattat är nyckeltal tal som vi får fram genom uträkningar baserade på finansiell data från bolagen. Nyckeltal visar förhållandet mellan olika parametrar inom ett bolag, det möjliggör jämförelse med andra bolag även om de skiljer i storlek. Det finns många nyckeltal men jag väljer att redogöra för ett nyckeltal idag, det klassiska P/E talet.

P/E står för price/earnings (pris/vinst) och du får fram det genom att dela priset på aktien med vinsten per aktie. Det visar hur mycket du betalar för varje vinstkrona. Ju lägre P/E desto ”billigare” aktie. Svårt är dock att säga vad som är ett rimligt P/E, det beror på. Här är mitt tips att jämföra med andra bolag i samma bransch eller läsa på om vad som anses vara rimliga nivåer i olika branscher. På Stockholmsbörsen är snittet mellan 12-16 men det är väldigt olika mellan branscher (och framförallt i tillväxtbolag). Om du inte vill räkna fram P/E talet själv kan du ofta hitta det hos nätmäklarna. Det är bra att använda P/E talet tillsammans med andra nyckeltal i din värdering. Inlägg om nyckeltal kommer komma längre fram.

Sist men inte minst är mitt tips att koka dig en kopp te eller kaffe, ta fram något att anteckna på och gör det hela till en härlig stund. Du kommer få en bra känsla i kroppen av att bana väg för en ekonomiskt bra framtid och jag lovar, det är spännande att följa bolag och deras utvecklingsresa!

3 – Hur du köper

Det första du behöver bestämma är vilken bank du ska äga dina aktier via. Der kan vara någon av storbankerna (Nordea, Swedbank, SEB, SHB) eller en nischbank (t.x. Nordnet, Avanza, Aktieinvest). Jag använder både en storbank och en nischbank. Hos storbanken har jag mitt transaktionskonto, buffert och en del av mitt sparande. Det är dock främst via nischbanken jag handlar mina aktier. Fördelen med att handla aktier hos någon av nischbankerna är att de är inriktade på sådan handel (t.ex. aktier) och har därmed bra villkor och hemsidor anpassade för det, vilket gör det både lättare och roligare.

När du valt bank är det dags att välja kontoform. I dagsläget är det vanligt med ISK (investeringssparkonto) eller KF (kapitalförsäkring). I båda dessa beskattas du årligen genom en schablonskatt. Det innebär att du betalar en (just nu relativt låg) procentsats på ditt innehav varje år i skatt. Gällande ISK kommer skatten förtryckt på deklarationen och är därmed väldigt smidigt. I en KF dras skatten direkt från kontot vilket också är smidigt (den skatten syns ej på deklarationen). Detta till skillnad från den klassiska aktie- och fonddepån där du betalar 30% skatt på vinsten när du säljer dina aktier och måste deklarera för detta själv. Två skillnader mellan ISK och KF är att i ett ISK äger du dina aktier själv och kan därmed gå på bolagsstämmor medan du i en KF äger aktierna via försäkringsbolaget. Om du planerar att ha utländska innehav kan dock KF vara ett bättre alternativ eftersom de flesta försäkringsbolag ser till att återfå skatten på utdelningarna, det görs inte i ett ISK.

Sist men inte minst gällande bank och kontoform, glöm inte att ställa in courtageklass. Courtage är kostnaden vid köp av en aktie och varierar vanligtvis mellan 0-100 kr. Detta ställer du in via inställningar på din internetbank. Om du är ny och inte tänkt handla för stora summor finns mini-courtage på nischbankerna, i vissa fall är då aktieköpen gratis.

Överföring till ditt konto kan du göra på lite olika sätt men ett alternativ är att föra över som till vilket konto som helst. Du hittar ofta kontouppgifter på startsidan till ditt konto eller via insättningar. Vissa banker erbjuder även swish in till din depå eller att du via depån kan välja att föra över pengar från en annan bank.

Nu kan du äntligen köpa aktier! Vi ponerar att du nu har en aktie du vill köpa. Hos nischbankerna finns en sökruta väl synlig på hemsidan, där kan du skriva in aktiens namn och klicka dig vidare in på den. Här tillhandahåller banken en hel del matnyttig information såsom kursdata, nyheter, fakta om aktien/företaget, nyckeltal och siffror från balans- och resultaträkningarna. Klicka dig vidare till handla/köp och skriv in önskad kurs som du vill köpa aktien för (den förtrycka kursen är vad aktien står i). Klicka sedan på köp för att lägga din order.

Om ditt köp gick igenom (=det fanns en säljare som ville sälja aktien till det pris du ville köpa den för) så ser du nu aktien i din portfölj (ditt ISK eller din KF). Där kommer du löpande se hur aktien går och hur ditt innehav i aktien utvecklas. När du har flera aktier kommer du se hur portföljen utvecklas som helhet. Proceduren jag beskrivit är liknande för fonder, istället för att söka upp en aktie söker du upp fonden som du är intresserad av och lägger in en köporder. Om det inte fanns en säljare på priset du angav går köpet inte igenom. Ordern du lägger in ligger vanligtvis kvar resten av börsdagen, om du vill att ordern ska ligga kvar längre kan du ange det i samma steg som när du anger köpkurs.

Ibland kan det finnas flera aktieslag av ett företag. Om du till exempel söker Volvo kommer du se både Volvo A och Volvo B. A och B står för hur stor rösträtt aktien ger, att äga A-aktier innebär ofta att du får fler rösträtter på en stämma. Rösträtt spelar inte så stor roll som småsparare (som oftast inte är ute efter makt utan avkastning) så det vi vill veta är vilken av dem som har störst likviditet – vilken det handlas mest i. Det är viktigt bland annat för att du enkelt ska kunna köpa och sälja. Oftast är det B aktien som är mest likvid och därmed den småsparare köper när de handlar aktier. Så är dock inte alltid fallet så se över likviditeten antingen via aktien sida hos nätmäklaren eller googla dig fram, det finns guider för olika aktier kring detta.

4 – Fonder

Nu när vi gått igenom vad en aktie är, hur man kan analysera dem och hur man köper är det dags att gå över på fonder. Jag kommer dela upp fondfaktan i två delar. I första delen förklarar jag skillnaden mellan en aktie och en fond och jag presenterar de vanliga svenska fondkategorierna. I den andra delen kommer jag beskriva andra sätt att kategorisera fonder, övriga fakta och vad du ska tänka på om du vill placera i fonder.

Skillnaden mellan en aktie och en fond: När du köper en aktie så köper du en andel av ett specifikt bolag. Du äger då en del i själva bolaget, dess tillgångar och skulder. Till exempel kan du äga en del av H&M, Skanska, Cloetta eller något annat börsnoterat bolag. Priset på samtliga börsnoterade aktier påverkas av breda omvärldsfaktorer. Utvecklingen för en specifik aktie kommer dock till stor del bero på hur just det bolaget går, hur förväntningarna är ställda och hur nyhetsflödet är. Stor påverkan kommer även branschspecifika händelser ha. Genom att köpa en specifik aktie får du alltså stor exponering mot en smal del av en viss marknad. Det innebär också högre risk. Om du köper en fond köper du istället ett paket med flera tillgångsslag i (t.ex. flera olika aktier). Då väljer någon annan vilka aktier som ska ingå och fonden påverkas av hur alla dessa aktier går. En fond kan också vara en sammansättning av till exempel räntor och råvaror.

En bra liknelse är när du köper godis, att köpa aktier är som att köpa lösviktsgodis, du får välja precis vilka du vill och kan ta de godisar du gillar bäst. En fond är som att köpa en påse med gott och blandat, någon annan har valt en sammansättning som de gillar. Det kommer resultera i att du kanske tycker om vissa mer och vissa mindre, men du väljer ändå att köpa det alternativet för att det är bekvämt att någon annan gjort valen. Du behöver inte lägga lika stor tankeverksamhet på vilka specifika aktier du ska köpa. Om du köper innebär det också att du sprider risken. Du kan sprida (och därmed minska) din risk genom att köpa flera aktier i olika branscher och av olika storlek. Eftersom en fond innehåller flera aktier görs detta automatiskt.

Du köper en fond på ungefär samma sätt som när du köper en aktie. Därför kan du gå tillbaka till inlägg nummer 3 i serien som beskriver hur du köper för att få veta mer om det!​​

En fond är alltså en sammansättning av flera olika värdepapper. Den kan bland annat bestå av aktier, räntebärande papper och råvaror. Det är fondbolag som tillhandahåller fonder, där arbetar förvaltare som har hand om en eller flera fonder. De förvaltar kapitalet som fonden får in, de köper och säljer värdepapper för att följa fondens förutbestämda strategi. Det finns flertalet kategorier inom fonder, jag tänkte göra en snabb genomgång av de vanligaste.

Aktiefonder: Fonder som placerar sitt kapital i aktier. Dessa fonder brukar anses vara av högre risk eftersom aktier är ett riskfyllt tillgångsslag. Fonderna behöver dock enligt lag ha ett visst antal aktier i sin portfölj vilket innebär att du automatiskt får en spridning, det minskar risken. Det är den högre riskprofilen som möjliggör högre avkastning, vilket flertalet aktiefonder visar historiskt. Aktiefonder har olika inriktning och strategier. Planen kan variera från att vara en globalfond och inneha värdepapper från hela världen till att endast placera pengarna i ett visst land eller en viss bransch. Beroende på vilken typ av aktiefond det är så varierar risken. En globalfond är oftast förknippad med lägre risk än en branschfond eftersom du får mer spridning.

Räntefonder: Placerar exempelvis i statsskuldväxlar och obligationer från stater, kommuner och företag. De förknippas generellt med lägre risk och är inte är lika volatila som aktiefonder. Räntefonder delas ofta upp i korträntefonder och långräntefonder. Korträntefonder placerar i räntebärande papper med kortare löptid än ett år och är av lägst risk. Löptiden talar om tidsperioden på lånet för det räntebärande pappret, efter hur lång tid det ska betalas tillbaka. Långräntefonder (eller obligationsfonder) placerar i räntebärande papper med längre löptid. Risken på långa räntefonder är generellt sätt högre än korta, men mellan långräntefonder är spridningen vad gäller risk (och därmed avkastning) stor. De långräntefonder som placerar i statsobligationer eller företagsobligationer från större etablerade företag har lägre risk än de som placerar i obligationer från mindre företag med lägre kreditvärdighet.

Hedgefonder: Är ämnade till att skapa positiv avkastning oavsett hur marknaden går. Vanligtvis korrelerar således varken med aktiemarknaden eller räntemarknaden. Hedgefonder har inte lika strikta regler vilket ger förvaltarna fler möjligheter. De kan placera både på kort och på lång sikt samt att de kan placera i olika tillgångsslag. Dessutom kan de blanka, belåna och använda derivat. Hedgefonder är helt klart ett spännande alternativ enligt mig.

Blandfonder: Är som det låter, en fond som placerar i olika tillgångsslag. En och samma fond kan till exempel placera i både aktier och fonder. Risken brukar placeras mellan räntefonder och aktiefonder, därmed tenderar avkastningen att hamna däremellan med.

Fond-i-fonder: Innebär kort och gott att fonden investerar i andra fonder

5 – Fonder forts.

Nu ska vi fokusera på en annan slags indelning. Nämligen att kategorisera fonder baserat på dess fokus och strategi. Fonder kan ha fokus på ett visst geografiskt område, branscher eller annat såsom hållbara investeringar. Som nämnt i del ett är fonder ett bra sätt att sprida sina risker, eftersom fonden placerar (enligt lag) i flertalet olika underliggande tillgångsslag. Hur bred spridningen är kan dock skilja sig mycket mellan fonder och av vissa anledningar kan vissa fonder innebära hög risk. Ett sätt att titta på detta är just genom att fokusera på fondens strategi och fokus, mer om det inom respektive kategori. För enkelhetens skull utgår jag från aktiefonder i inlägget, men liknande gäller för flera typer av fonder.

Regionfonder har fokus på en viss region. Det kan vara en globalfond som investerar i aktier i hela världen och avser att avspegla hur världens marknader går som helhet. Det kan vara en fond som fokuserar på en viss världsdel, till exempel endast investerar i bolag som verkar i Asien. Fonder kan även fokusera på ett visst land eller till och med rikta in sig på ett visst område i ett land (t.ex. Spiltans Smålandsfond). Dessa fonder gör det möjligt för småsparare att få exponering mot vissa specifika marknader som både kan vara svåra att nå och framförallt svåra att hålla sig uppdaterad kring. Eftersom det (hos en bra fond) finns en förvaltare bakom som dagligen jobbar med den specifika regionen är hen ofta påläst och insatt, vilket blir stor skillnad mot en småsparare. I en globalfond sprids riskerna relativt väl eftersom du exponeras mot många olika marknader, branscher och företag. Ju mindre region som fonden exponerar sig mot desto högre risk. Det eftersom de underliggande aktierna påverkas av samma faktorer i högre grad. Högre risk utsätter du dig även för om du köper en fond som fokuserar på en mer riskfylld marknad.

Branschfonder är fonder vars strategi är att investera i bolag som verkar inom en viss bransch. Det kan till exempel vara läkemedelsbolag, IT-bolag, fastighetsbolag osv. Dessa fonder är fördelaktiga om du vill få exponering mot en viss marknad men inte vill välja aktier själv. Branschfonder ses ofta som hög risk eftersom du blir exponerad mot en viss typ av bolag och blt därmed extra känslig mot faktorer som påverkar just dessa bolag. Exempelvis en fond med fokus på fastighetsbolag kommer i hög utsträckning påverkas av fastighetspriser och ränteförändringar, eftersom de underliggande bolagen påverkas av det. Olika branscher är i sin tur olika riskfyllda.

Hållbarhetsfonder fokuserar på att investera i bolag som är hållbara. Tre grundläggande delar inom hållbarhet är miljö, etik och sociala aspekter. Den finansiella delen brukar också spela en viktig roll. Eftersom hållbarhet inte är lika tydligt definierat som exempelvis vilken bransch ett företag tillhör kommer det som räknas som hållbart skilja mellan fonder. Var därför noga med att fondens kriterier för hållbarhet överensstämmer med dina. Detta kan du läsa om på fondens hemsida som är en enkel googling bort. Ett annat bra alternativ är att söka upp fonden på morningstar.se och se hur de har klassat fonden i hållbarhet, de använder en skala mellan noll och fem.

Slutligen vill jag förklara aktivt och passivt förvaltade fonder. Vid passiv förvaltning följer fonden ofta ett visst index och målet är att komma så nära det förutbestämda indexet som möjligt. Exempelvis OMXS30, det är ett index (en sammansättning) av hur de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen går. Förvaltaren tar därför inga kontinuerliga köp- eller säljbeslut baserat på regelbundna analyser utan handlar baserat på hur det underliggande indexet är. Eftersom det sällan krävs stor ansträngning från fondbolag är avgiften viktig att se över här, det kan skilja mycket mellan fonder som avser att följa samma index. Onödigt höga avgifter kan äta upp din avkastning, vilket vi såklart inte vill.

Vid en aktiv förvaltning däremot jobbar ofta förvaltaren kontinuerligt med analyser samt köper och säljer mer frekvent. Vanligtvis vill förvaltaren avkasta mer än det index som fonden jämförs mot, kanske eftersom tiden som läggs ner och kunskapen hos förvaltaren anses vara förutsättningar för att kunna göra bättre placeringar än hur marknaden går som helhet. Eftersom aktiv förvaltning är mer resurskrävande tas ofta en avgift ut. Se över årsavgiften och huruvida det är en rimlig kostnad för den specifika fonden. Vid en högre avgift vill du kunna förvänta dig en högre avkastning. Historik och vem som förvaltar fonden är två delar du kan se över för att bedöma om avgiften är rimlig.

6 – Riskspridning

Att sprida riskerna när det kommer till din aktieportfölj innebär att du köper olika typer av aktier i olika sektorer, branscher och av olika storlek. När du gör det utsätter du din aktieportfölj för olika slags risk, vilket kan låta dåligt men det är något man vill. Då minskar den bolagsspecifika risken och du är mer exponerad mot marknaden som helhet. Din portfölj påverkas då av fler olika faktorer och när det är oroligt i en bransch kompenserar bolag i andra branscher det.

Ett exempel är att du är intresserad av hälsovård och köper därför flertalet hälsovårdsbolag. Problemet med en sådan ensidig portfölj är att bolag inom samma sektor tenderar att utvecklas lika eftersom de påverkas av samma omvärldsfaktorer. Självklart är bolagen inte helt lika eftersom de är unika, de har olika strategier, är i olika faser och är av olika storlek. Vissa är bättre och vissa är sämre, men de följer ofta samma mönster. Om en negativ nyhet inom sektorn når marknaden kommer sannolikt samtliga aktier drabbas av kursfall och om du har hög exponering mot den marknaden kommer även din aktieportfölj påverkas i hög utsträckning. Nyheter som rör en hel sektor kan till exempel vara regleringar eller förändringar i pris, patent eller konsumtion.

Om du däremot har aktier från olika branscher och sektorer påverkas du inte i lika hög grad när det är oroligt i en specifik sektor. Om ditt hälsovårdsbolag går sämre kanske dina industribolag går bättre tack vare högkonjunktur och aktivitet inom den sektorn. Då planar volatiliteten (svängningarna) ut och din aktieportfölj blir mindre riskfylld. Som sagt, ju fler aktier inom olika branscher du har, desto mindre utsätts du för bolagsspecifik risk och påverkas mer av hur marknaden i stort går. Det samma gäller med att ha aktier av olika storlek, stora bolag och mindre tillväxtbolag påverkas olika vilket i sin tur leder till riskspridning.

Det bör dock belysas att det är en balansgång, om du har för många aktier i olika sektorer kommer en stor del av den bolagsspecifika risken försvinna och din portfölj kommer utvecklas likt index. Det behöver inte vara negativt egentligen eftersom index har utvecklats bra historiskt men då skulle du ”lika gärna” köpa en billig indexfond.

Om du vill att din portfölj ska prestera bättre än index bör du därför inte ha allt för många innehav och de bör vara sådana som du tror kommer prestera bättre än marknaden i stort. Ett vanligt riktmärke är 10-15 olika aktier i 5-6 olika branscher. Jag tycker att det är ett bra riktmärke, dessutom är det lagom många aktier för att hinna hålla sig uppdaterad. Det är inte för få aktier så att risken blir för hög och du kommer bli drabbad hårt om något negativt sker. Det är inte heller för många så att mycket av den bolagsspecifika risken (och därmed möjlig avkastning) försvinner i mängden.

Konsten är att välja de bolag som utvecklas bättre än sina konkurrenter och därmed bättre än marknaden generellt. Då kommer din portfölj påverkas av deras positiva bana mer än index som inkluderar fler bolag. När marknaden går ner vill du inte att din portfölj ska dras ner lika mycket (eller inte alls) och när marknaden går upp vill du att din portfölj ska gå upp mer.

7 – Ränta-på-ränta

Ränta-på-ränta är precis vad det låter som, om du investerar över tid kommer du successivt få ränta på din tidigare ränta (=du kommer med tiden få avkastning på din tidigare avkastning). Du får alltså inte bara få ränta på det insatta kapitalet utan framöver, när du fått ränta på ditt insatta kapital, får du ränta på det insatta kapitalet PLUS tidigare ränta. Många menar att framgångsfaktorn för en välfylld portfölj längre fram i tiden är just ränta-på-ränta effekten. Det sägs också att Einstein ska ha kallat denna effekt för värdens åttonde underverk. Det låter ju minst sagt intressant?

Vi tar ett exempel: Om du investerar 1000 kr på börsen och får 8 % i avkastning blir första årets avkastning 80 kr. Inför år 2 har du således 1080 kr investerade på börsen, istället för 1000 kr. År 2 växer börsen med samma takt som föregående år (8 %) men eftersom du har en högre summa investerad år 2 kommer avkastningen bli högre än de 80 du fick första året, år 2 blir den 86,4 kr (1080×0,08). Summan av din portfölj efter år 2 blir således 1166,4 kr. Detta belopp ligger sedan till grund för den avkastning du får under år 3 (jämför med första årets 1000 kr) och så fortsätter det bygga på varje år. Utan ränta-på-ränta effekten hade du varje år endast fått en ränta på 1000 kr, det blir alltså stor skillnad.

Som illustrerat innebär ränta-på-ränta effekten att du varje år får en ökad avkastning eftersom du, utöver insatta pengar, även får avkastning på tidigare års avkastning (du får ränta även på den ränta du fick tidigare år). I exemplet ovan blir det en ganska liten skillnad men under lång tid blir detta en stark kraft, en snöbollseffekt som gör väldigt stor skillnad för din portföljs utveckling. Per H Börjesson menar att på lång sikt kommer ofta pengarna du tjänar på ränta-på-ränta effekten vara större än det du faktiskt sparar.

Jag gjorde en graf (se nedan) som visualiserar ränta-på-ränta/snöbollseffekten tydligt. Det är efter längre tid som ränta-på-ränta effekten visar sig, som ni ser är det mot slutet av tidshorisonten som grafen går brant uppåt.


Orange linje: om du sparar 12 000 kr år 1 med 7 % avkastning. Inkl. ränta-på-ränta effekt i 40 år. Röd linje: om du sparar 12 000 år 1 med 10 % avkastning inkl. ränta-på-ränta effekt i 40 år.Bilden visar också skillnaden i avkastning mellan 7 % och 10 %. I början är det inte så stor skillnad men mot slutet skiljer det mer. Tack vare större ränta-på-ränta effekt av 10 % avkastning. Varje procent i kostnader eller högre avkastning spelar alltså stor roll långsiktigt.

Ett tankesätt som motiverar är att ränta-på-ränta effekten innebär att du får ränta på pengar som du inte arbetat ihop själv. Pengarna jobbar på av sig själva – för dig, det låter väl härligt?

8 – Utdelningar

Föregående inlägg i serien handlade om ränta-på-ränta och något som ofta nämns i det sammanhanget är utdelningar. Utdelning kallas det när ett företag delar ut en del av vinsten till sina aktieägare. När företag delar ut pengar kommer de in i din depå och blir ett tydligt exempel på hur du kan komma åt ränta-på-ränta effekten. Du kan köpa nya aktier för utdelningen som i sin tur genererar nya utdelningar och mer avkastning i framtiden. På så sätt sätter du en pengamaskin i rullning! Detta är en anledning till att flera investerare anammar en utdelningsstrategi när de investerar. En sådan strategi innebär att man investerar i företag som har bra utdelning, gärna hög, ökande och med lång historik. Det finns också personer som har som vision att bygga upp en utdelningsportfölj där de sedan kan leva på utdelningarna som bolagen delar ut.

I Sverige är det vanligt att företag delar ut en del av sin vinst en gång per år men vissa företag väljer att dela ut två eller fyra gånger på ett år. Halvårsvis och kvartalsvis utdelning förekommer i högre grad i USA. När utdelningen delas ut en gång per år är det vanligtvis på våren och strax innan märks det tydligt i media att utdelningssäsongen är på ingång.

För att mäta utdelning och jämföra mellan bolag finns det två bra nyckeltal, utdelningsandel och direktavkastning. Utdelningsandel förklarar hur stor del av vinsten som delas ut (utdelning/vinst). Om ett företag har 10 kr i vinst och delar ut 3 kr till sina aktieägare är utdelningsandelen 30%. Direktavkastningen visar hur stor del utdelningen är av aktiekursen (utdelning per aktie/pris per aktie). Om aktien står i 90 kr och 3 kr delas ut per aktie blir direktavkastningen 3,3% (3/90). Listor över aktier med hög direktavkastning kan du hitta via en snabb googling. 

Totalavkastning är ett begrepp som är viktigt att ha i åtanke när utdelningar diskuteras. Totalavkastning visar både direktavkastning och kurstillväxt. Om ett företag ett år delar ut 3,3% och har en kurstillväxt på 4,5% är totalavkastningen 7,8%. Det är således totalavkastningen som visar vad du får ut från din aktieinvestering totalt sett och är viktig när du jämför aktier. Ett bolag som har en kurstillväxt på 9% men inte delar ut pengar har presterat bättre än en aktie som delar ut 3,3% och har 4,5% i kurstillväxt (totalt 7,8%). Bara för att aktien har en hög utdelning behöver den inte överprestera andra aktier. Utdelningar är ingen garanti för bra totalavkastning. 

En fördel med utdelning är att det är säkrad avkastning. Om bolaget delar ut 3,3% så har du fått den avkastningen, det är rena pengar till portföljen. Du kan återinvestera utdelningen och få en fin ränta-på-ränta effekt. Om en aktie däremot går upp 3,3% i kurstillväxt och sedan går ner med lika mycket har du inte fått någon avkastning. Avkastningen hade bara blivit 3,3 % om du sålt på den nivån.

Utdelning kan ses som ett tecken på ett moget bolag eftersom företag ofta delar ut en del av vinsten när de inte behöver hela för att driva sin verksamhet. Tillväxtbolag behöver däremot behålla all vinst och återinvestera den för att utvecklas. Vissa bolag delar ut pengar även om de är i en tillväxtfas eftersom de vet att många investerare lockas av det. En viktig förutsättning för utdelning är dock att bolaget inte delar ut mer än vad de har i vinst och att kassaflödet är stabilt trots utdelningen. Likaså att bolaget inte lånar pengar för att dela ut. Om bolaget gör det kan det vara en varningssignal. Tyvärr finns sådana fall, marknaden ser negativt på minskad utdelning och bolagen vill inte ge sken av att det råder obalans. Bolaget bör dela ut pengar för att vinsten är hög, kassaflödet bra och att de inte behöver alla pengar. Om det är så att pengarna kan ge högre avkastning på annat håll än när de är kvar i bolaget är utdelning positivt.

Hur kan man då se vad totalavkastningen och utdelningen är hos ett bolag? Totalavkastningen som inkluderar utdelning och kurstillväxt kan vi endast få fram genom historisk data över eftersom vi inte kan veta vad kurstillväxten och utdelningen är i framtiden. Det är samtidigt genom att analysera historiken som vi kan få en uppfattning om vad framtiden kan komma att ge, utan garanti för att det blir så. Man kan söka information via årsredovisningar, informationssidor såsom bössdata eller hos nätmäklarna för att se vad aktien har avkastat historiskt. Kurvan hos nätmäklare speglar kurstillväxten, om du vill ha totalavkastning med utdelning och återinvesterad sådan kan du gå till andra hemsidor (google is your friend). Vad ett bolag delat ut historiskt är ganska enkelt att få fram, genom till exempel årsredovisningar eller andra informationssidor (once again, google is your friend). Vad bolaget kommer dela ut framåt är omöjligt att veta men vissa bolag skriver vad deras målsättning är och du kan då utgå från det om du tycker att det ser relevant ut.

9 – Nyckeltal

I en aktieanalys är det vanligt att använda sig av nyckeltal. Nyckeltal är tal som på olika sätt mäter företags prestationer och visar dess finansiella ställning. De kan även ge riktlinjer om hur aktien är värderad. Nyckeltal tas fram genom att sätta ett tal i förhållande till ett annat. Dessa tal kommer från balans- och resultaträkningen samt info om bolagets aktier såsom mängd och pris.

Nyckeltal är bra vid värdering eftersom de kan hjälpa dig att snabbt kan skapa en uppfattning om bolaget. Hur välfungerande är affärsmodellen och hur är aktien värderad? För att få maximal nytta av nyckeltalen kan de jämföras över tid. Då visas hur bolaget utvecklats och även om historien inte är ett facit för hur framtiden kommer gå så kan det ge vägledning. Utöver jämförelse över tid är det bra att jämföra med företagets konkurrenter (de inom samma bransch) för att se vilket bolag som verkar stå sig bäst.

I detta inlägg kommer jag gå igenom några grundläggande nyckeltal som kan användas på flertalet företag.. Bli inte skrämda alla matematiska uträkningar, flertalet nyckeltal står i årsredovisningen, på bolagets hemsida och hos nätmäklarna.

I inlägget kommer jag berätta mer om följande nyckeltal:

  • Marginalmått (Bruttomarginal, rörelsemarginal och vinstmarginal)
  • Räntabilitet/Avkastningsmått (räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på sysselsatt kapital)
  • Soliditet
  • Kassalikviditet
  • P/E-tal
  • P/S-tal
  • P/B-tal
  • Direktavkastning
  • Utdelningsandel

För att underlätta kommer jag ibland använda ett företag som säljer stolar som exempel, vi kallar det Stol AB.

Marginalmått: Här delas företagets resultat med omsättningen, det finns några olika:

  • Bruttovinstmarginal: Bruttoresultat / Omsättning. Omsättning är företagets totala försäljning och bruttoresultat får du fram genom att ta omsättningen minus direkta kostnader. För Stol AB blir det den totala stolsförsäljningen minus kostnader för trä, spik och lim. Bruttomarginalen ger dig således information om hur stor del av försäljningen som är kvar efter direkta kostnader, i procent av omsättningen. 
  • Rörelsemarginal: Rörelseresultat / Omsättning. Nyckeltalet liknar bruttomarginalen men här använder vi istället rörelsevinsten, vilket hittas längre ner i resultaträkningen. För Stol AB är det försäljning minus direkta kostnader och dessutom minus övriga kostnader så som administration, underhåll och försäljningskostnader. Detta tal kommer således vara lägre än bruttomarginalen. 
  • Vinstmarginal: Vinst / Omsättning. Här används företagets vinst på sista raden och divideras med omsättningen. Då får du fram hur stor del vinsten är av omsättningen och du kan på så sätt se hur mycket som försvinner i kostnader på vägen.

För samtliga marginalmått gäller det att analysera utvecklingen över tid. En hög marginal och gärna positiv (eller stabil) utveckling är bra. En negativ utveckling innebär antingen att försäljningen minskar eller att kostnaderna ökar. För Stol AB kan kostnaderna öka om priset på insatsvaran trä stiger. För marginalmåtten gäller även att du jämför med företag i samma bransch eftersom det skiljer mycket mellan företag.

Räntabilitet/Avkastning: Här sätter vi resultatet i förhållande till företagets kapital för att se hur företaget förvaltar sina pengar/hur bra de är på att tjäna pengar/hur bra de skapar vinst. Även här finns alternativ:

  • Räntabilitet på eget kapital, Return on Equity: Nettovinst / Eget kapital. Hur stor vinsten är i förhållande till aktieägarnas kapital. Det visar hur lönsam en investering är för en aktieägare. Ett högt tal skapas genom högt resultat och lågt eget kapital i balansräkningen. 
  • Räntabilitet på totalt kapital, Return on Asset: Nettovinst / (EK+Skulder). Visar på hur lönsamt företaget är i förhållande till alla dess tillgångar. Det ger en bild av hur effektivt företaget är och hur effektivt dess tillgångar nyttjas.
  • Räntabilitet på sysselsatt kapital, Return on Capital Employed: (Rörelseres. +finansiella intäkter) / (EK+räntebärande skulder + minoritetsägande). Anger lönsamheten i förhållande till eget och lånat kapital, således det kapital som erhållits från aktieägare och långivare och som kräver ersättning i form av ränta. En hög siffra innebär att avkastningen på det investerade kapitalet är hög, vilket är positivt. Öka detta mått kan t.ex. göras genom försäljningsökning eller minskning av banklån. 

För samtliga räntabilitets- eller avkastningsmått är en hög siffra bra eftersom det visar på bra avkastning och förräntning av kapitalet. Dessa nyckeltal jämförs med fördel mot konkurrenters för att kunna se hur bra bolaget förräntar dess tillgångar i förhållande till andra bolag i samma bransch.

Soliditet: Eget kapital / Totalt kapital. Soliditet är ett nyckeltal jag gillar eftersom jag vill att företaget ska ha en sund skuldsättning, inte för hög. Det visar hur stor del av företagets kapital som är finansierat med eget kapital. Resterande är finansierat genom lån. Generellt sägs att ju högre andel som är finansierat med lån desto högre risk. Företaget blir också mer känsligt mot ränteförändringar om en stor del är finansierat via lån. En hög soliditet innebär stor del eget kapital och därmed mindre del lån. En låg soliditet gillar inte jag, generellt minst 30 %.

Kassalikviditet: Omsättningstillgångar exkl. varulager och pågående arbeten / Kortfristiga skulder. Det är viktigt att företaget har ett bra kassaflöde och möjlighet att betala för sig löpande. Kassalikviditet visar företags betalningsförmåga på kort sikt. Över 100 % är nödvändigt, då innebär det att företaget har möjlighet att betala de kortfristiga skulderna. Nyckeltalet bör dock enligt mig vara en bra bit över 100 % för att vara på den mer säkra sidan.

Eftersom värdering är en viktig del i aktieanalys går vi nu över till några nyckeltal som indikerar på värdering. Vi vill ju inte köpa ett för högt värderat bolag, då minskar vår möjlighet till avkastning.

P/E-tal, price / earnings: Aktiekurs / vinst per aktie. Här delas aktiekursen med vinst per aktie för att se hur mycket vi betalar för varje vinstkrona. Om Stol ABs aktiekurs står i 150 och dess vinst per aktie är 10 kr har de ett P/E-tal på 15. Det innebär att vi betalar 15 gånger vinsten för aktien. Ju lägre P/E desto ”billigare” aktie. Vad som är ett rimligt P/E beror på. Här är mitt tips att jämföra med andra bolag i samma bransch eller läsa på om vad som anses vara rimliga nivåer i olika branscher. På Stockholmsbörsen är snittet mellan 12-16 men det är väldigt olika mellan branscher (och framförallt i tillväxtbolag).

P/S-tal, price / sales: Aktiekurs / Omsättning per aktier: Likt P/E-tal men vi delar med omsättning. Bra att använda när vinsten är negativ och P/E svårt att använda. Samma princip gäller som för P/E-tal, högt P/S innebär högre värdering.

P/B-tal, price / book: Aktiekurs / Eget kapital per aktie: Likt både P/E och P/S men vi delar med EK. Detta tal ger ytterliggare en värderingsvinkel och precis som P/S bra när vinsten är negativ. Ju högre P/B desto högre värdering.

För er som är intresserade av utdelning tänkte jag avsluta med två nyckeltal med fokus på utdelning.

Direktavkastning: Utdelning per aktie / Aktiekurs. Här visas hur hög utdelningen är i förhållande till priset på aktien. Om Stol AB har en vinst per aktie på 100 kr och en utdelning på 5 kr per aktie är direktavkastningen 5 %. Det kan jämföras med att du får en ränta för att du investerar kapital i företaget.

Utdelningsandel: Utdelning per aktie / vinst per aktie. Här får vi fram hur stor del av vinsten som delas ut. Kan vara bra att veta så att utdelningen är hållbar. En väldigt hög utdelningsandel kan innebära att företaget kan ha svårt att hålla den nivån framöver. 

Viktigt att ta med sig är att nyckeltal fungerar olika bra mellan branscherna. Likaså att du bör jämföra med bolag i samma bransch för att få en rättvis jämförelse. Mitt sista medskick är att fokusera utvecklingen över tid för samtliga nyckeltal, hur är företagets trend?

Som jag nämnde ovan, bli inte skrämda av flertalet matematiska uträkningar, många står färdiguträknade i rapporter och informationsmaterial. Mitt tips är dock att testa räkna på dem emellanåt, du lär dig dem snabbare, det blir mer logiskt och du förstår sambanden mellan resultaträkningen och balansräkningen i de olika nyckeltalen.

10 – Sparhorisont

När man investerar uppkommer ofta en hel del tankar om när man ska investera i aktier och hur mycket. Hur stor del av privatekonomin ska vara buffert, hur stor del kan vara placerat i fonder, aktier eller annat. Jag pratade då om hur man kan spara och placera utefter sin sparhorisont. Detta är bra för alla sparmål, långa som korta. Olika sparhorisonter kräver olika investeringsstrategier. Dessutom kanske du har en tanke att du ska sätta dig och planera din ekonomi: hur mycket ska sparas, vad har jag för sparmål, vad ska jag placera mina pengar i, osv. Om du inte har den tanken vill jag gärna så ett frö till den tanken. Någon timme en dag är toppen för att gå igenom sin ekonomi.

Ett sätt att välja hur du ska investera (eller hur du ska allokera dina investeringar) är att utgå ifrån din tidshorisont. Fundera över när du ska använda pengarna? Om det är pengar du ska avvara under en längre tid (mer än 5-10 år) finns det kanske utrymme att ta mer risk för att möjliggöra högre avkastning. I ett sådant fall kan det vara intressant att ta chansen och vara exponerad mot aktier. Under kortare perioder kan priset på aktier (och därmed värdet i din portfölj) svänga en hel del men historiskt har aktier gett en bra avkastning på lång sikt när man jämför med andra tillgångsslag. Den långa tidshorisonten gör att de kortsiktiga topparna och dalarna inte är avgörande för dig och ditt kapital utan du är med på resan som (om man ser till historik) går successivt uppåt.

Omvänt kan situationen vara sådan att du vet att du kommer behöva använda en stor del av pengarna inom en relativt snar framtid, exempelvis om du ska köpa boende, bil eller resa inom något år. Om du investerar dessa pengar i tillgångar med högre risk kan det hända att du köper på en topp och måste sälja när aktiemarknaden just dalat (den problematiken uppstår inte på samma sätt vid långsiktighet). I ett sådant fall är det bättre att du köper mindre riskfyllda tillgångar såsom räntor eller kanske till och med har pengarna på ett sparkonto om tidshorisonten är riktigt kort.

Sett till din ekonomi i helhet kan du fundera över hur stor andel som du ska investera på kort, medellång och lång sikt och utefter det välja hur du ska spara. Alla dina pengar behöver inte ligga på samma risknivå. Det är fördelaktigt att fördela ditt sparande utefter hur olika delar planerar att användas.

Ett exempel:

För att illustrera fördelen med långsiktighet och risken med att placera i aktier om du är kortsiktig ser ni ovan en bild på hur OMXSPI (Utveckling över samtliga aktier på Stockholmsbörsens) har gått en femårsperiod. I början av perioden var värdet ca 413 kr, efter fem år är det 552 kr. En sådan investering visas med den gröna linjen, trots svängningar går kursen successivt uppåt. Risken med att vara kortsiktig illustreras med den röda linjen, om du t.ex. placerade i bolag likt OMXPI i april 2015 och var tvungen att ta ut pengarna i februari året efter har värdet gått från ca 556 kr ner till ca 435 kr.

Summa summarum: Dela in din ekonomi i olika delar beroende på sparhorisont och välj placeringsstrategi utifrån det. Om du vet att du ska använda pengar inom en kort tid bör du inte placera dem i aktier för det kan hända att din tajming i marknaden blir riktigt oturlig. Att du råkar köpa på en topp och sedan måste sälja på en dipp, som den röda linjen. Om du är långsiktig hade du inte behövt sälja i dippen utan kunde fortsätta äga aktierna, kanske även fylla på, och som i detta fall se dem stiga igen. Ett sådant tankesätt kan vara bra att ha med sig när nedgångar kommer!

11 – Hålla sig uppdaterad

En vanlig frågeställning när man börjar intressera sig för aktier är hur man löpande håller sig uppdatering kring sina egna innehav, ekonomi och börsen. Att hålla sig uppdaterad kan också inkludera att upptäcka nya investeringsalternativ.Jag har några olika sätt jag håller mig uppdaterad på, som därmed blir mina tips till er.

Många har någon slags nyhetsapp med push-notiser för att hålla koll på omvärlden (inte nödvändigtvis en ekonomirelaterad sådan utan även t.ex. Aftonbladet). Den app jag har är DI, Dagens Industri. Den passar mig bra, lagom många notiser och mycket som är ekonomi- och börsrelaterat. Eftersom jag inte har tid att läsa sådana nyheter på dagarna är det toppen att kunna få statusuppdateringar på det viktigaste som händer. Till exempel i rapporttider, löpande har jag fått notiser kring rapporter och hur marknaden har reagerat på dem. Ett plus är att om det händer något viktigt i omvärlden (som inte är börs- eller ekonomirelaterat) får jag även notiser om det.

Under arbetsdagen är P1 på i bakgrunden, på grund av detta titulerar vissa mig som tant men det kan jag ta, kanalen är riktigt bra! Mycket nyheter (även ekonominyheter med lite börssnack, yes!) och jag tycker att den känns allmänbildande.

Min personliga favorit för att lära mig mer och bli inspirerad är poddar. Jag lyssnar på morgonen, eventuellt någon gång under dagen och ofta på kvällen. Några av de poddar jag gillar är Börspodden, Investerarens podcast, Fill or Kill podden, Sparpodden, Outsiders, (Prata Pengar när den fanns), och sist men inte minst EFN börslunch. EFN börslunch släpper ett avsnitt på ca 20 minuter varje vardag vid lunchtid där de går igenom dagsaktuella händelser och har emellanåt temaavsnitt. Just nu är detta mitt bästa podcast-tips för dig som vill vara uppdaterad kring börsen dagligen. Antingen lyssnar jag på avsnittet medan jag äter kvällsmat eller så lyssnar jag dagen efter under frukosten.

För att hålla mig uppdaterad kring mina egna innehav (och andra bolag som intresserar mig mer) läser jag bolagsspecifika nyheter som finns på handelsplattformarna så som Nordnet och Avanza. Jag söker upp den specifika aktien och läser under nyheter. Alternativt går jag via min förstasida, där listas samtliga nyheter som är aktuella för min portfölj. Jag vill ha mer information om de bolagen jag äger så att jag vet vad som händer och hur det går. Här kan det släppas ganska mycket nyheter, ibland flertalet om dagen, så du kanske behöver läsa mer frekvent om du vill följa dessa. Jag hoppas inte att jag skrämde iväg någon nu med tanken ”jag har inte tid att läsa på om flertalet bolag varje dag, detta är inget för mig!”. Självklart måste du inte läsa nyheter om varje aktie varenda dag men jag läser ganska ofta för att jag gillar det.

Om du inte har den tiden tycker jag dock inte att du ska satsa på bolag med väldigt hög risk. Marknaden reagerar snabbt så om du missar något viktigt kan aktiekursen hinna sjunka lågt innan du märker något. Om du däremot har en diversifierad portfölj med bolag som du läste på kring när du investerade, gärna har bra historik och en välbeprövad affärsmodell behöver du inte läsa på som om det vore ditt andra jobb. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram för personer som vill vara långsiktiga och inte uppdatera sig varje dag att det går att investera i aktier även då. Kanske ska du absolut äga aktier då eftersom du inte blir lite påverkad av de kortsiktiga svängningarna? Sedan är såklart min personliga åsikt att det alltid är bra att läsa ekonomirelaterade nyheter för att ha ett hum om vad som händer. 

Gällande ekonomirelaterade nyheter så läser jag sådana regelbundet och mina favoriter som levererar detta är Placera och DI. Det är ett bra sätt att få bredare information och hålla sig uppdaterad kring hur ekonomin går som helhet: vad har just hänt, vart är vi påväg, vad är aktuellt? Nyhetssidor är även en bra källa för att upptäcka nya aktier som du kan läsa vidare om. Om du är en långsiktig investerare som inte vill läsa bolagsspecifik information frekvent så är ekonomirelaterade nyhetskällor ett bra sätt att hålla dig uppdaterad. Det är också ett bra sätt för någon som är ny att komma in i tänket och lära sig om ekonomi och börs.

För att sammanfatta är mina huvudsakliga komponenter för att hålla mig uppdaterad följande: app med push-notiser, P1, poddar, bolagsspecifika nyheter och bredare nyheter.

Jag hoppas att den här serien gett dig grundläggande kunskaper inom investeringar och att du med hjälp av dem kan ta nästa steg.