Aktiefonder: Fonder som placerar sitt kapital i aktier. Dessa fonder brukar anses vara av högre risk eftersom aktier är ett riskfyllt tillgångsslag. Fonderna behöver dock enligt lag ha ett visst antal aktier i sin portfölj vilket innebär att du automatiskt får en spridning, det minskar risken. Det är den högre riskprofilen som möjliggör högre avkastning, vilket flertalet aktiefonder visar historiskt. Aktiefonder har olika inriktning och strategier. Planen kan variera från att vara en globalfond och inneha värdepapper från hela världen till att endast placera pengarna i ett visst land eller en viss bransch. Beroende på vilken typ av aktiefond det är så varierar risken. En globalfond är oftast förknippad med lägre risk än en branschfond eftersom du får mer spridning.

Räntefonder: Placerar exempelvis i statsskuldväxlar och obligationer från stater, kommuner och företag. De förknippas generellt med lägre risk och är inte är lika volatila som aktiefonder. Räntefonder delas ofta upp i korträntefonder och långräntefonder. Korträntefonder placerar i räntebärande papper med kortare löptid än ett år och är av lägst risk. Löptiden talar om tidsperioden på lånet för det räntebärande pappret, efter hur lång tid det ska betalas tillbaka. Långräntefonder (eller obligationsfonder) placerar i räntebärande papper med längre löptid. Risken på långa räntefonder är generellt sätt högre än korta, men mellan långräntefonder är spridningen vad gäller risk (och därmed avkastning) stor. De långräntefonder som placerar i statsobligationer eller företagsobligationer från större etablerade företag har lägre risk än de som placerar i obligationer från mindre företag med lägre kreditvärdighet.

Hedgefonder: Är ämnade till att skapa positiv avkastning oavsett hur marknaden går. Vanligtvis korrelerar således varken med aktiemarknaden eller räntemarknaden. Hedgefonder har inte lika strikta regler vilket ger förvaltarna fler möjligheter. De kan placera både på kort och på lång sikt samt att de kan placera i olika tillgångsslag. Dessutom kan de blanka, belåna och använda derivat. Hedgefonder är helt klart ett spännande alternativ enligt mig.

Blandfonder: Är som det låter, en fond som placerar i olika tillgångsslag. En och samma fond kan till exempel placera i både aktier och fonder. Risken brukar placeras mellan räntefonder och aktiefonder, därmed tenderar avkastningen att hamna däremellan med.

Fond-i-fonder: Innebär kort och gott att fonden investerar i andra fonder.

Man kan också kategorisera fonder baserat på dess fokus och strategi. Fonder kan ha fokus på ett visst geografiskt område, branscher eller annat såsom hållbara investeringar. Som nämnt i del ett är fonder ett bra sätt att sprida sina risker, eftersom fonden placerar (enligt lag) i flertalet olika underliggande tillgångsslag. Hur bred spridningen är kan dock skilja sig mycket mellan fonder och av vissa anledningar kan vissa fonder innebära hög risk. Ett sätt att titta på detta är just genom att fokusera på fondens strategi och fokus, mer om det inom respektive kategori. För enkelhetens skull utgår jag från aktiefonder i inlägget, men liknande gäller för flera typer av fonder.

Regionfonder har fokus på en viss region. Det kan vara en globalfond som investerar i aktier i hela världen och avser att avspegla hur världens marknader går som helhet. Det kan vara en fond som fokuserar på en viss världsdel, till exempel endast investerar i bolag som verkar i Asien. Fonder kan även fokusera på ett visst land eller till och med rikta in sig på ett visst område i ett land (t.ex. Spiltans Smålandsfond). Dessa fonder gör det möjligt för småsparare att få exponering mot vissa specifika marknader som både kan vara svåra att nå och framförallt svåra att hålla sig uppdaterad kring. Eftersom det (vid en bra fond) finns en förvaltare bakom som dagligen jobbar med den specifika regionen är hen ofta påläst och insatt, vilket blir stor skillnad mot en småsparare. I en globalfond sprids riskerna relativt väl eftersom du exponeras mot många olika marknader, branscher och företag. Ju mindre region som fonden exponerar sig mot desto högre risk. Det eftersom de underliggande aktierna påverkas av samma faktorer i högre grad. Högre risk utsätter du dig även för om du köper en fond som fokuserar på en mer riskfylld marknad.

Branschfonder är fonder vars strategi är att investera i bolag inom en viss bransch. Det kan till exempel vara läkemedelsbolag, IT-bolag, fastighetsbolag osv. Dessa fonder är fördelaktiga om du vill få exponering mot en viss marknad men inte vill välja aktier själv. Branschfonder ses ofta som hög risk eftersom du blir exponerad mot en viss typ av bolag och därmed extra känslig mot faktorer som påverkar just dessa bolag. Exempelvis en fond med fokus på fastighetsbolag kommer i hög utsträckning påverkas av fastighetspriser och ränteförändringar, eftersom de underliggande bolagen påverkas av det. Olika branscher är i sin tur olika riskfyllda.

Hållbarhetsfonder fokuserar på att investera i bolag som är hållbara. Tre grundläggande delar inom hållbarhet är miljö, etik och sociala aspekter. Den finansiella delen brukar också spela en viktig roll. Eftersom hållbarhet inte är lika tydligt definierat som exempelvis vilken bransch ett företag tillhör kommer det som räknas som hållbart skilja mellan fonder. Var därför noga med att fondens kriterier för hållbarhet överensstämmer med dina.

Slutligen vill jag förklara aktivt och passivt förvaltade fonder. Vid passiv förvaltning följer fonden ofta ett visst index och målet är att komma så nära det förutbestämda indexet som möjligt. Exempelvis OMXS30, det är ett index (en sammansättning) av hur de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen går. Förvaltaren tar därför inga kontinuerliga köp- eller säljbeslut baserat på regelbundna analyser utan handlar baserat på hur det underliggande indexet är. Eftersom det sällan krävs stor ansträngning från fondbolag är avgiften viktig att se över här, det kan skilja mycket mellan fonder som avser att följa samma index. Onödigt höga avgifter kan äta upp din avkastning, vilket vi såklart inte vill.

Vid en aktiv förvaltning däremot jobbar ofta förvaltaren kontinuerligt med analyser samt köper och säljer mer frekvent. Vanligtvis vill förvaltaren avkasta mer än det index som hen jämför sig mot, kanske eftersom tiden som läggs ner och kunskapen hos förvaltaren anses vara förutsättningar för att kunna göra bättre placeringar än hur marknaden går som helhet. Eftersom aktiv förvaltning är mer resurskrävande tas ofta en avgift ut. Se över avgiften och huruvida det är en rimlig kostnad för den specifika fonden. Vid en högre avgift vill du kunna förvänta dig en högre avkastning. Historik och vem som förvaltar fonden är två delar du kan se över för att bedöma om avgiften är rimlig.