Nu när vi gått igenom vad en aktie är, hur man kan analysera dem och hur man köper är det dags att gå över på fonder. Jag kommer dela upp fondfaktan i två delar. I första delen förklarar jag skillnaden mellan en aktie och en fond och jag presenterar de vanliga svenska fondkategorierna. I den andra delen kommer jag beskriva andra sätt att kategorisera fonder, övriga fakta och vad du ska tänka på om du vill placera i fonder.
Skillnaden mellan en aktie och en fond: När du köper en aktie så köper du en andel av ett specifikt bolag. Du äger då en del i själva bolaget, dess tillgångar och skulder. Till exempel kan du äga en del av H&M, Skanska, Cloetta eller något annat börsnoterat bolag. Priset på samtliga börsnoterade aktier påverkas av breda omvärldsfaktorer. Utvecklingen för en specifik aktie kommer dock till stor del bero på hur just det bolaget går, hur förväntningarna är ställda och hur nyhetsflödet är. Stor påverkan kommer även branschspecifika händelser ha. Genom att köpa en specifik aktie får du alltså stor exponering mot en smal del av en viss marknad. Det innebär också högre risk. Om du köper en fond köper du istället ett paket med flera tillgångsslag i (t.ex. flera olika aktier). Då väljer någon annan vilka aktier som ska ingå och fonden påverkas av hur alla dessa aktier går. En fond kan också vara en sammansättning av till exempel räntor och råvaror.
En bra liknelse är när du köper godis, att köpa aktier är som att köpa lösviktsgodis, du får välja precis vilka du vill och kan ta de godisar du gillar bäst. En fond är som att köpa en påse med gott och blandat, någon annan har valt en sammansättning som de gillar. Det kommer resultera i att du kanske tycker om vissa mer och vissa mindre, men du väljer ändå att köpa det alternativet för att det är bekvämt att någon annan gjort valen. Du behöver inte lägga lika stor tankeverksamhet på vilka specifika aktier du ska köpa. Om du köper innebär det också att du sprider risken. Du kan sprida (och därmed minska) din risk genom att köpa flera aktier i olika branscher och av olika storlek. Eftersom en fond innehåller flera aktier görs detta automatiskt.
Du köper en fond på ungefär samma sätt som när du köper en aktie. Därför kan du gå tillbaka till inlägg nummer 3 i serien som beskriver hur du köper för att få veta mer om det!
En fond är alltså en sammansättning av flera olika värdepapper. Den kan bland annat bestå av aktier, räntebärande papper och råvaror. Det är fondbolag som tillhandahåller fonder, där arbetar förvaltare som har hand om en eller flera fonder. De förvaltar kapitalet som fonden får in, de köper och säljer värdepapper för att följa fondens förutbestämda strategi. Det finns flertalet kategorier inom fonder, jag tänkte göra en snabb genomgång av de vanligaste.
Aktiefonder: Fonder som placerar sitt kapital i aktier. Dessa fonder brukar anses vara av högre risk eftersom aktier är ett riskfyllt tillgångsslag. Fonderna behöver dock enligt lag ha ett visst antal aktier i sin portfölj vilket innebär att du automatiskt får en spridning, det minskar risken. Det är den högre riskprofilen som möjliggör högre avkastning, vilket flertalet aktiefonder visar historiskt. Aktiefonder har olika inriktning och strategier. Planen kan variera från att vara en globalfond och inneha värdepapper från hela världen till att endast placera pengarna i ett visst land eller en viss bransch. Beroende på vilken typ av aktiefond det är så varierar risken. En globalfond är oftast förknippad med lägre risk än en branschfond eftersom du får mer spridning.
Räntefonder: Placerar exempelvis i statsskuldväxlar och obligationer från stater, kommuner och företag. De förknippas generellt med lägre risk och är inte är lika volatila som aktiefonder. Räntefonder delas ofta upp i korträntefonder och långräntefonder. Korträntefonder placerar i räntebärande papper med kortare löptid än ett år och är av lägst risk. Löptiden talar om tidsperioden på lånet för det räntebärande pappret, efter hur lång tid det ska betalas tillbaka. Långräntefonder (eller obligationsfonder) placerar i räntebärande papper med längre löptid. Risken på långa räntefonder är generellt sätt högre än korta, men mellan långräntefonder är spridningen vad gäller risk (och därmed avkastning) stor. De långräntefonder som placerar i statsobligationer eller företagsobligationer från större etablerade företag har lägre risk än de som placerar i obligationer från mindre företag med lägre kreditvärdighet.
Hedgefonder: Är ämnade till att skapa positiv avkastning oavsett hur marknaden går. Vanligtvis korrelerar således varken med aktiemarknaden eller räntemarknaden. Hedgefonder har inte lika strikta regler vilket ger förvaltarna fler möjligheter. De kan placera både på kort och på lång sikt samt att de kan placera i olika tillgångsslag. Dessutom kan de blanka, belåna och använda derivat. Hedgefonder är helt klart ett spännande alternativ enligt mig.
Blandfonder: Är som det låter, en fond som placerar i olika tillgångsslag. En och samma fond kan till exempel placera i både aktier och fonder. Risken brukar placeras mellan räntefonder och aktiefonder, därmed tenderar avkastningen att hamna däremellan med.
Fond-i-fonder: Innebär kort och gott att fonden investerar i andra fonder.
Hoppas du med detta fick en bra inblick i fondvärlden, har du några frågor så ställ dem gärna. Inom kort kommer del två!