”För att öka kunskaperna om hushållens finansiella förmåga och de svenska hushållens privatekonomi har FI låtit göra en hushållsundersökning”. Så lyder inledningen av finansinspektionens rapport om hushållens ekonomi 2017. Det låter ju riktigt intressant och kan inte bli mer passande när jag just startat en blogg för att öka kunskapen inom området.
Det finns risk att inlägget kommer bli ganska långt. Men om du är intresserad av statistik eller tycker det verkar spännande att läsa om svenskarnas sparvanor så häng på!
På vissa punkter såg rapporten ganska bra ut, det är fler som anger att de har pengar kvar vid månadens slut och fler uppger sig kunna hantera en större oförutsedd avgift. Ett problem som i min mening borde utrotas är dock siffran att de som anger att de inte har pengar kvar vid månadens slut var bland annat unga, 18-29 år. Den här siffran borde vi kunna vända till att bli näst intill tvärt om. Det är under mina unga år som jag ser mig själv kunna spara ihop ett kapital eftersom jag inte har barn, jag har möjlighet att bo mindre/billigare och sedan studietiden är jag van att leva relativt snålt. Jag ser det i alla fall inte som en tid där pengarna inte ens räcker till vid månadens slut. Nu utgår jag dock ifrån mig själv, vilket inte är rättvist. Om man ser det från ett annat perspektiv kan det vara många i den åldern som skaffar familj, investerar i hus, renoverar osv. Det kan medföra att det kan vara svårt att få ihop ekonomin. Detta är självklart ett område jag vill vara med att påverka! Vi unga behöver få bättre koll på vår ekonomi och få den att gå ihop, gärna med en flertalet kronor över varje månad så vi kan bygga upp ett sparande.
Som nämnt är jag för långsiktigt sparande. Tid är en viktig faktor för att möjliggöra avkastning. Tyvärr har andelen som sparar långsiktigt minskat med 15 procentenheter och en fjärdedel menar att de inte har ett långsiktigt sparande. Detta är en del där vi behöver vända trenden. Det är när vi sparar långsiktigt som vi kan skapa underverk (för att uttrycka mig entusiastiskt). Låt mig illustrera med en graf jag gjort:
Grafen visar utfallet av att du år ett placerar 12 000 kr med 7 % årlig avkastning, inkl. ränta-på-ränta effekt i 40 år (slutsumma: 179 693 kr). Lägg märket till att den större delen av avkastningen kommer i slutet av tidsaxeln. Detta är något jag ska utveckla i ett inlägg inom kort! *Otroligt spännande cliffhanger*. Kort sagt är tidsaspekten viktig och därför behöver andelen personer som har ett långsiktigt sparande öka. Det är också något som skapar trygghet och frihet. Om vi vänder på frågan, varför ska man inte spara långsiktigt? Jag kan inte komma på ett svar som är hållbart om du tänker dig att du ska leva ett långt liv.
Sist men inte minst, punkten som intresserade mig mest: ”Sammanfattningsvis saknar många konsumenter de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för förstå finansiell information och göra medvetna val inom det privatekonomiska området”, ” 22 procent förstår inte vad ränta innebär, 39 procent förstår inte förhållande mellan ränta och inflation och 31 procent har inte baskunskaper om aktier och aktiefonder”. Min kommentar: det finns så mycket att förbättra här! Det positiva jag ser i detta är att jag startade min blogg i precis rätt tid. Inte för att hela Sveriges sparvanor kommer förändras tack vare Aconomics men jag är glad att jag är med och försöker påverka i rätt riktning. Något annat positivt är att i rapporten uppger fler att de har kunskap om det finansiella systemet. Det borde indikera på ett ökat intresse vilket i sin tur kan förbättra den andra statistiken en del.
För att förbättra dessa punkter behövs inspiration och mer information. I mitt tycke är det för lite utbildning inom området i skolan. Där tackar jag forum som unga aktiesparare och initiativ som ung privatekonomi!
Om du har tagit dig ända ner hit, grattis. Kanske gillar du statistik precis som jag? Likt det jag skrev i inlägget igår så har resultatet av rapporten givit idéer på kommande blogginlägg, som en direktrespons för att öka kunskapen inom vissa områden.
Sammanfattningsvis tycker jag fokus borde ligga på att öka kunskapen hos de unga. Det skulle ge genomslag flertalet punkter, framförallt på lång sikt. Kortfattat borde de i åldersgruppen unga borde se över sin ekonomi och försöka få in en tanke kring sparande tidigt, dels för att få in vanan och dels för att tiden gör stor skillnad när det kommer till ditt sparkapital över tid (som nämnt ovan). Det skapar även förutsättningar för bättre ekonomisk situation livet ut. Till följd av detta kommer flera punkter förbättras, att unga har pengar över vid månadens slut och att större andel har ett långsiktigt sparande. Dessa två förbättringspunkter kommer spela in på flera andra delar, till exempel förmågan att klara av en oförutsedd avgift.
Tack för att ni tog er tid att läsa. Önskar er en fin fredagskväll och helg!