Vi har alla olika syn på utgifter och reflekterar över våra köp olika mycket. Om du vill få bättre koll på din privatekonomi tycker jag att något av det första du ska fokusera på är kostnaderna. Kostnader är lättare att påverka än intäkter (förutsatt att du inte är underbetald eller jobbar få procent i dagsläget). Du kan få en riktig ögonöppnare om du börjar reflektera över dem. Dessutom går det att påverka hur din hjärna ser på dina kostnader och du kan ändra beteenden som leder till ökade onödiga kostnader.
För att få en ögonöppnare på vägen till kostnadskontroll är det viktigt att bli medveten om skillnad mellan need to have och nice to have. Jag tänker mig en fyrgradig skala:
Nödvändiga kostnader är de utgifter som är ett måste för din vardag. Det är kostnader för boende, mat, kläder, vatten, värme och så vidare. Dessa kostnader dras gemene man med och det finns inte mycket att skära ner på i denna kategori. (Självklart kan man pressa priser, vara sträng med val av boende och kalkylera för att leva så billigt som möjligt men det är en annan del av vardagsekonomin. Nu fokuserar vi på ögonöppnare för kostnader).
Grundläggande kostnader är de du hade överlevt utan men som tillför mycket till livet. Många av dem skulle kunna ses som ett måste i dagens samhälle. Det kan till exempel vara mobiltelefon, internet, bil eller kostnad för kollektivtrafik. Dessa är mer individuella och kan skilja mellan olika personer.
Värdeskapande utgifter är den första som drar mer mot nice to have sidan men som ändå kan skapa mervärde i ditt liv. Detta är till stor del beroende på dina intressen och din livssituation. Det är pengar du spenderar som inte är nödvändiga men som ger dig mycket tillbaka i form av mervärde och livskvalitet. Det kan vara att äta ute, kostnad för en träningsaktivitet, resor och så vidare. Det kan även vara att gå ett snäpp upp i kvalitetsstegen gällande de nödvändiga eller grundläggande kostnaderna. Till exempel som att välja ekologisk mat eller finare råvaror eftersom du gillar det. Om du intresserar dig för teknik kan det vara att ha en nyare telefon och snabbt internet.
Onödiga utgifter är när du köper saker som du egentligen inte har behov av, som du knappt reflekterar över och därmed inte ens skapar mervärde till ditt liv. Precis som med kategorin ”skapar mervärde” så är denna individuell. Saker som hamnar på värdeskapande hos en person kanske hamnar på onödigt hos en annan och vice versa. Det vanligaste exemplet är all onödig shopping såsom kläder, skor och prylar. Även onödiga kostnader för vardagliga saker som blir rutin istället för värdeskapande, såsom att köpa kaffe eller lunch på stan varje dag.
Se över din ekonomi och kategorisera dina utgifter. Framförallt tänk på denna skala varje gång du är på väg att dra kortet. Det är då du kan få en ögonöppnare och inse vad du lägger onödiga pengar på. Om du dessutom skriver upp alla köp som är onödiga kan du se hur stor skillnad det gör för din ekonomi.
De två första kategorierna som tillhör need to have tycker jag att man vid ett första steg inte behöver djupdyka i. Se till att du har det du behöver till bra pris och inte i överflöd. Om du exempelvis har mycket kläder och shoppar lite för ofta hör överflödet inte till need to have utan antagligen till nice to have och vidare kanske kan kategoriseras som onödigt.
De två andra är där jag tycker att man främst bör lägga fokus. Vilka utgifter har jag som är utöver basbehoven men som faktiskt ger mervärde. Jag själv uppskattar mat väldigt mycket så lägger gärna någon mer krona på det. Till exempel vid ett restaurangbesök med nära och kära, då känner jag att jag får mer tillbaka än det jag betalat. Det skapar mervärde i mitt liv. Likaså ger mina yogaklasser mycket värde för mig. Vad blir du extra glad av där du känner att du faktiskt får mer tillbaka än det du spenderar? Jag tycker det är hälsosamt att ha sådana poster i sin ekonomi, man måste leva med.
Onödiga utgifter är de vi ska lära oss att strypa. Flera köp kostar ofta mer än vad det smakar när man analyserar det. Jag kan njuta otroligt mycket av att köpa en kaffe på något gott ställe när jag är i stan, det räknar jag därmed som värdeskapande. Jag skulle däremot njuta mindre för varje kopp om jag började köpa det varje dag. Då har denna kostnad gått över till att kategoriseras som onödig. Detta behöver vi reflektera över, identifiera och sedan för att förändra. Det är inom detta område som många gör stora skillnader i sin privatekonomi när de börjar intressera sig. Småutgifter plockar på. Om du köper en kaffe för 20 kr varje vardag i ett år blir det 5800 kr. Det hade du säkert kunnat göra något roligare för, eller sparat och investerat för att sedan se dem växa.