Det är semestertider och jag tänkte passa på att skriva ett ett back to basics-inlägg som passar bra att läsa i hängmattan (en plats för inspiration till höstens plan för privatekonomin). I UAs undersökning som gjordes tillsammans med Swedbank där fokus var unga och privatekonomi visades att endast en tredjedel känner till vad ränta-på-ränta effekten innebär. Eftersom detta är en viktig del i ditt sparande (också ett viktig del i att bli motiverad) tänkte jag förklara begreppet.
Ränta-på-ränta är precis vad det låter som, om du investerar över tid kommer du successivt få ränta även på din tidigare ränta (=du kommer med tiden även få avkastning på din tidigare avkastning). Du får alltså inte bara få ränta på det insatta kapitalet utan framöver, när du får ränta på ditt insatta kapital, får du ränta på det insatta kapitalet PLUS tidigare ränta. Många menar att framgångsfaktorn för en välfylld portfölj längre fram i tiden är just ränta-på-ränta effekten.
Vi tar ett exempel: Om du investerar 1000 kr på börsen och får 8 % i avkastning blir första årets avkastning 80 kr. Inför år 2 har du således 1080 kr investerade på börsen, istället för 1000 kr. År 2 växer börsen med samma takt som föregående år (8 %) men eftersom du har en högre summa investerad år 2 kommer avkastningen bli högre än de 80 du fick första året, år 2 blir den 86,4 kr (1080×0,08). Summan av din portfölj efter år 2 blir således 1166,4 kr. Detta belopp ligger sedan till grund för den avkastning du får under år 3 (jämför med första årets 1000 kr) och så fortsätter det bygga på varje år. Utan ränta-på-ränta effekten hade du varje år endast fått en ränta på 1000 kr, det blir alltså stor skillnad.
Som illustrerat innebär ränta-på-ränta effekten att du varje år får en ökad avkastning eftersom du, utöver insatta pengar, även får avkastning på tidigare års avkastning (du får ränta även på den ränta du fick tidigare år). I exemplet ovan blir det en ganska liten skillnad men under lång tid blir detta en stark kraft, en snöbollseffekt som gör väldigt stor skillnad för din portföljs utveckling. Per H Börjesson menar att på lång sikt kommer ofta pengarna du tjänar på ränta-på-ränta effekten vara större än det du faktiskt sparar.
Jag gjorde en graf (se nedan) som visualiserar ränta-på-ränta/snöbollseffekten tydligt. Det är efter längre tid som ränta-på-ränta effekten visar sig, som ni ser är det mot slutet av tidshorisonten som grafen går mer brant uppåt.
Orange linje: om du sparar 12 000 kr år 1 med 7 % avkastning. Inkl. ränta-på-ränta effekt i 40 år.
Röd linje: om du sparar 12 000 år 1 med 10 % avkastning inkl. ränta-på-ränta effekt i 40 år.
Bilden visar också skillnaden i avkastning mellan 7 % och 10 %. I början är det inte så stor skillnad men mot slutet skiljer det mer. Tack vare större ränta-på-ränta effekt av 10 % avkastning. Varje procent i kostnader eller högre avkastning spelar alltså stor roll långsiktigt.
Ett tankesätt som motiverar att att ränta-på-ränta effekten innebär att du får ränta på pengar som du inte arbetat ihop själv och satt in. Pengarna jobbar på av sig själva – för dig, det låter väl härligt? Där har ni lite ränta-på-ränta pepp nu under semestertider!