En fondportfölj är ett bra sätt att skapa ett sparande som kan växa över tid och där du inte behöver vara så aktiv. Du gör en kraftansträngning när du bygger upp portföljen och sedan kan pengarna jobba för dig. Sparande i fonder passar bra för olika former av långsiktigt sparande, där inkluderat privat pensionssparande.
Vad är en fond? Ett sätt att förklara detta är att beskriva skillnaden mellan en aktie och en fond. När du köper en aktie så köper du en andel av ett specifikt bolag. Du äger då en del i själva bolaget, dess tillgångar och skulder. Till exempel kan du äga en del av H&M, Skanska, Cloetta eller något annat börsnoterat bolag. Priset på börsnoterade aktier påverkas av breda omvärldsfaktorer. Utvecklingen för en specifik aktie kommer även till stor del bero på hur just det bolaget går, hur förväntningarna är ställda och hur nyhetsflödet är. Stor påverkan kommer även branschspecifika händelser ha. Genom att köpa en aktie exponerar du dig mot högre risk eftersom du påverkas av just det företaget, vilket är en smal del av en viss marknad.
Om du däremot köper en fond köper du istället ett paket med flera tillgångsslag i, exempelvis flera olika aktier. Då väljer en förvaltare vilka aktier som ska ingå i fonden och fonden påverkas av hur alla dessa aktier går. En fond innebär att du sprider dina risker eftersom du då investerar i olika bolag inom skilda branscher som påverkas av flera olika faktorer. Denna riskspridning innebär att risken i ditt sparande går ner. Om någon aktie i fonden går sämre så kan det kompenseras av andra som går bättre och utvecklingen blir därmed mer jämn.
En fond är alltså en sammansättning av flera olika värdepapper. Den kan bland annat bestå av aktier, räntebärande papper och råvaror. Det är fondbolag som tillhandahåller fonder, där arbetar förvaltare som har hand om en eller flera fonder. De förvaltar kapitalet som fonden får in, de köper och säljer värdepapper för att följa fondens förutbestämda strategi.
Hur köper man en fond?
Välj en bank där du vill köpa dina fonder. Det kan vara en storbank eller någon av nischbankerna (t.ex. Nordnet och Avanza). När du valt bank är det dags att välja kontoform. I dagsläget är det vanligt med ISK (investeringssparkonto) eller KF (kapitalförsäkring). I båda dessa beskattas du genom en schablonskatt. Det innebär att du betalar en (just nu relativt låg) procentsats på ditt innehav varje år i skatt. I ett ISK kommer alla uppgifter förtryckta på deklarationen och i KF dras skatten regelbundet på kontot, vilket gör att dessa två är väldigt smidiga (till skillnad från den klassiska aktie- och fonddepån där du betalar 30% skatt på vinsten när du säljer dina aktier och måste deklarera för detta själv).
Två skillnader mellan ISK och KF är att i ett ISK äger du dina aktier själv och kan därmed gå på bolagsstämmor medan du i en KF äger aktierna via försäkringsbolaget. Om du är intresserad av att gå på stämmor kan därför ISK vara att föredra. Om du däremot planerar att ha utländska innehav kan KF vara ett bättre alternativ eftersom de flesta försäkringsbolag ser till att återfå skatten på utdelningarna, det görs inte i ett ISK.
Överföring till ditt konto kan du göra på olika sätt men ett alternativ är att föra över likt till vilket konto som helst. Du hittar ofta kontouppgifter på startsidan till ditt konto eller via insättningar. Vissa banker erbjuder även swish in till din portfölj eller att du via hemsidan kan välja att föra över pengar från en annan bank.
För att sedan köpa fonden söker du upp den på hemsidans sökruta där du sedan går vidare till köp. Det brukar ta någon dag innan fonden hamnar i din portfölj.
Nu vet du vad en fond är och hur du köper dem. I nästa inlägg kommer jag skriva om hur du sätter ihop en egen fondportfölj och dessutom ge ett exempel på en fondportfölj.